• se "en obekväm sanning"
  • fyll inte på ditt badrumsskåp med produkter du redan har. när du väl kompletterar, välj produkter gjorda av naturliga och ekologiska ingredienser. är produkten dessutom tillverkad på hemmaplan sparar du på koldioxidutsläppet som blir av transporten.
  • ju kortare innehållsförteckningen är, desto renare och naturligare är produkten. gäller både mat och hud- och hårvårdsprodukter.
  • välj miljömärkt. produktens eller kosmetikans ingredienser ska vara ekologiskt odlade och inte innehålla några syntetiska färg- eller doftämnen. råvarorna ska vara biologiskt nedbrytbara och förpackningarna återvinningsbara. djurtester är absolut förbjudna.
  • välj naturligt framför syntetiskt.
  • triklosan är ett miljöfarligt ämne som förekommer som tillsats i bl.a. tandkräm. det är bakteriedödande, men inte nödvändigt för personer med friskt tandkött. dubbelkolla alltid på tuben innan du släpper ner den i kundvagnen. inte ens den vanligaste tuben går säker.
  • triklosan förekommer som tillsats inte bara i tandkräm utan även i vissa deodoranter. undvik deodoranter med triklosan och välj istället miljömärkta alternativ.
  • anti-rynkkrämer, fuktgivande lotion och rengöringsmjölk i all ära. men naturliga produkter, produkter som du har hemma i skafferiet, fungerar minst lika bra, och de efterlämnar inga farliga ämnen för djur och natur. olivolja är mjukgörande och är perfekt för extra torra områden som t.ex. armbågar. honung är antibakteriell och kan lindra inflammationer. blanda honung med olivolja och lite råsocker så får du en bra ansiktsmask.
  • nästa gång du köper mjällschampo, titta efter i innehållsförteckningen om det innehåller ämnet zinkpyrition, det är ett mycket giftigt ämne om det kommer i kontakt med fiskar och andra vattenlevande organismer.
  • välj miljömärkta engångsblöjor.
  • spola aldrig ner topsen i toaletten. de är inte biologiskt nedbrytbara. släng dem i papperskorgen istället. det gäller såklart även andra prylar som tamponger, kondomer och bindor. och kemikalier, färgrester och medicin, men det säger ju sig självt.
  • kemisk propplösare bör aldrig användas, det är nämligen så starkt att det kan skada rören och vår natur. blanda istället en kopp bikarbonat och en kopp salt med kokande vatten och häll i avloppet.
  • använd menskopp istället för tamponger och bindor som tillverkas med skadliga blekmedel och förpackas i plast som tar över hundra år att förmultna.
  • miljötesta dig på konsumentverket.se.
  • städa med en mikrofibertrasa. om du verkligen behöver använda rengöringsmedel för att lösa upp smutsen, tänk på att använda endast såpa eller miljömärkta rengöringsmedel. citronsyra och ättika är två andra miljövänliga och väl fungerande hjälpmedel i t.ex. badrummet.
  • rengöringsmedel för toaletten och fönsterputs innehåller ofta tensider, vilket kan störa den biologiska processen i reningsverket. vissa tensider bryts inte ens ner. till toaletten, använd istället vanligt, miljömärkt diskmedel och citronsyra mot kalkbeläggningar. låt verka några minuter och borsta sen som vanligt. bakpulver, milt rengöringsmedel eller ättika gör också susen. till fönstren och spegeln tar du varmt vatten, lite diskmedel och drar med gummiskrapan. efterputsa med en gammal nylonstrumpa.
  • ugnsrengöring innehåller ofta natriumhydroxid som är ett frätande ämne, inte särskilt trevligt varken för miljön eller dig. använd istället vanlig, miljömärkt såpa när du ska rengöra din ugn. värm ugnen till 100 C, när såpan bubblar stänger du av, låter svalna och torkar rent. ta ett tag med tvålull om allt inte går bort.
  • om du kan, välj ett disk- och tvättmedel som är märkt med Bra miljöval, t.ex. grumme.
  • om det är lödder kvar när du diskat klart för hand har du använt för mycket diskmedel. dosera mindre! en flaska diskmedel räcker längre än du tror.
  • 80% av sveriges hushåll har mjukt vatten. det innebär att det räcker med den lägsta doseringen tvätt och diskmedel för att det ska bli rent. använd inte mer tvättmedel än du behöver.
  • byt ut ditt vanliga tvättmedel mot tvättnötter. förutom att de gör din tvätt ren blir den också mjuk (mjukmedel behövs alltså inte och vips gör du miljön ytterligare en tjänst) och eftersom de inte innehåller blekmedel bevarar du dessutom färgerna i kläderna. droppa lite eterisk olja i sköljmedelsfacket om du vill ha doft. nötterna går att återanvända, och när de är färdiganvända komposterar du dem, eller kastar i soporna.
  • koka tvättnötter och vatten, låt dra en liten stund. av detta kan du sen bl.a. tvätta dina möbler, din bil och skura golvet. du kan dessutom bekämpa dina krukväxters oönskade småkryp, t.ex. bladlöss, genom att spraya över blandningen.
  • ta dig en funderare innan du ska köpa bil. hur ska den användas? jobbresor, semester eller till och från träningen? välj bil utifrån dina behov, köp inte en större bil än nödvändigt. satsa på en bränslesnål bil eller en "miljöbil". du gör inte bara miljön en tjänst, mindre bilar är billigare och bränslesnålare. vinst för alla alltså.
  • se till att din gamla bil har en katalysator -- en avgasrenare.
  • inget annat kollektivt transportslag är så miljöanpassat som tåget.
  • man kan tro att färjan är ett bra transportmedel, men snabbfärjan är tveklöst det sämsta alternativet, till och med flyget är ofta ett bättre alternativ.
  • många resebolag anordnar idag tågcharter till utvalda resmål. ett annorlunda, spännande och bekvämt sätt att nå sitt mål. resan tar längre tid än vanligt, men kan i gengäld ge så mycket mer.
  • det finns många sätt att göra semestern ekovänlig. ta tåget istället för bilen och välj ett svanenmärkt hotell. när du väl är på plats, ta seden dit du kommer. välj lokala alternativ, såväl transporter som aktiviteter. handla lokalproducerade livsmedel och var sparsam med vattnet.
  • när du bor på hotell, använd samma handdukar och lakan i flera dagar.
  • när du köper ny gräsklippare, välj en med 4-taktsmotor och katalysator. kör helst på alkylatbensin, oavsett motortyp, eftersom den avger mindre rök och lukt.
  • försök att undvika kemiska bekämpningsmedel i din trädgård. jobba förebyggande -- och när angrepp väl skett, plocka bort djur och angripna växtdelar. var rädd om skadedjurens naturliga fiender, som blomflugor, nyckelpigor, stinksländor och spindlar.
  • använd bara kol som har märkningen SIS. det innebär att kolen kommer från ett trä som inte är kemiskt behandlat, vilket i sin tur innebär att både du och miljön i det långa loppet mår bäst. är kolen också FSC-märkt kan du vara säker på att träet till kolen kommer från en skog som tillämpar kretsloppsystem och har blivit skött på bästa sätt ur miljösynpunkt.
  • det finns fall då det faktiskt lönar sig -- miljömässigt -- att byta ut det som fungerar. båtmotorn är en sådan sak, förutsatt att du kör hyggligt mycket. alla nya motorer är idag 4-taktare. en 2-taktsmotor släpper ifrån sig upp till 30% av bränslet oförbränt, rakt ut i vattnet och luften.
  • måla med miljömärkt färg. och använd vattenbaserat inomhus.
  • köp inte sladdlösa maskiner av bara farten, utan tänk igenom om du verkligen behöver en borrmaskin utan sladd. om svaret är ja, fråga efter en maskin utan kadmiumbatteri, eftersom kadmium är giftigt.
  • undvik kemiska bekämpningsmedel. detta gör du enklast genom att välja ekologiska alternativ.
  • okonstlat är godast.
  • välj ett ekologiskt kaffe nästa gång du ska köpa kaffe, så är du omtänksam både mot människan och miljön.
  • drick ekologisk mjölk. den är nästan lika billig och smakar lika gott som "vanlig" mjölk. "ekologiska bönder" använder inte handelsgödsel och bekämpningsmedel, vilket innebär mindre energiåtgång. korna får bara ekologiskt foder, dessutom får de vara för sig själva när de kalvar och är ensamma med kalven den första tiden.
  • om du vill njuta av en god fisk till middagen, se till att den är miljömärkt, antingen med KRAV eller MSC. köp inte för små fiskar. de kanske inte har hunnit fortplanta sig innan de fångades, och det är viktigt för mångfalden. köp heller inte fiskar som finns med på artdatabankens lista över hotade arter.
  • köp KRAV-märkta bananer.
  • nej tack till tropiska räkor. de går också under namn som tigerräkor, jätteräkor och scampi. de odlas i tropiska trakter, t.ex. i thailand, vietnam, indien och kina, och odlingarna innebär att mangroveträd huggs ned eller skadas för att ge plats åt räkdammar. människor får flytta, och hela ekosystem tar stor skada. är istället räkor och andra skaldjur från nordsjön.
  • köp gärna KRAV-märkt ekologiskt kaffe. KRAV-märkt kaffe är odlat helt utan kemiska bekämpningsmedel.
  • köp ekologiska tomater.
  • vindruvor hör till de stora bovarna när det gäller bekämpningsmedel. dessa försvinner inte när du sköljer frukten, eftersom medlen finns inuti vindruvorna. köp därför ekologiska vindruvor.
  • köp KRAV-märkt vin. det är gjort på druvor odlade utan kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel.
  • shoppa mindre.
  • vad helst du handlar, försök att välja sådant som går att återvinna. spana in miljömärkningar som talar om att återvinning går utmärkt. när produkten är förbrukad, lämna den till en återvinningsstation nära dig. produkten kommer att återvinnas och cirkeln är sluten.
  • bli mer medveten. när brydde du dig senast om hur din nya skjorta eller blus tillverkades? kikade du efter en miljömärkning?
  • välj miljömärkta kläder. i alla fall en del. i dessa kläder har t.ex. klorblekning, tungmetaller och formaldehyd inte använts vid tillverkningen. ofta är också råvaran, själva bomullen, ekologiskt odlad, utan kemiska bekämpningsmedel.
  • börja smått med att köpa ekologiska alternativ. lite är bättre än inget. byt ut varor du använder i små mängder först, t.ex. inlagda rödbetor, smörgåsgurka eller majonnäs. ju fler ekologiska varor som säljs, desto mindre gifter sprids i miljön.
  • om kaffet, tvättmedlet eller tvålen tar slut, välj hellre att köpa en påse refill än att slänga den gamla och köpa en helt ny. det är billigare för dig, och du gör en insats för miljön. dels tar refillpåsen mindre plats i transporten, och med många påsar gör det skillnad, dels går det åt mindre material i tillverkningen av refillpåsen.
  • istället för alla engångsprylar som finns att tillgå -- rakhyvlar, plastglas, papptallrikar m.m. -- välj ett flergångsalternativ. köp rakhyveln där bladet går att byta ut och använd hellre glas av glas.
  • investera i uppladdningsbara batterier. på så sätt kan du ladda batteriet och använda det åter och åter igen. det är vänligare för både miljön och din plånbok.
  • köp ficklampa utan batteri. nästa gång du måste köpa en nya ficklampa, varför inte prova en som du vevar igång? fungerar helt utan batterier!
  • till återvinningsstationen (ÅVS) med: dina förpackningar, tidningar och batterier.
  • till återvinningscentralen (ÅVC) med: elavfall, vitvaror och stora saker som ska återvinnas, t.ex. bilbatteriet, elvispen, fåtöljen och allt sådant som inte kan lämnas till din närmaste ÅVS eftersom det helt enkelt är för tungt eller inte får plats.
  • alla batterier ska alltid samlas in när de gjort sitt, vare sig de är miljöanpassade eller inte.
  • lämna in vitvaror. lämna dem till freon- och metallåtervinning. om du har köpt vitvaror efter den 1 juli 2000 är försäljaren skyldig att ta hand om dem när du köper nya nästa gång.
  • gamla däck ska omhändertas så att gummit kan återanvändas.
  • panta mera.
  • även det allra minsta går att sortera och återvinna. folien till crême fraiche-burken, skruvkorken till vinflaskan och värmeljushållarna.
  • sortera papper. i "papper" slänger du alla slags pappersförpackningar, juiceförpackningar, mjölpåsar, pappersbärkassar och toarullar. trycksaker (tidningar, kataloger och magasin) däremot slänger du i behållaren för "tidningspapper/returpapper". kuvert och post-it-lappar är brännbara och de slänger du i soppåsen.
  • sortera metall. konservburkar, kaviartuben och läskburkar utan pant är exempel på "metallförpackningar". men även lock (t.ex. från syltburken) och kapsyler av metall är förpackningar som kan återvinnas. separera alltså dessa från varandra innan du slänger.
  • sortera plast. plastflaskor med pant tar du med dig till butiken när du ändå pantar burkar. i behållaren "plastförpackningar" slänger du t.ex. burkar, dunkar, små hinkar, korkar och lock. numera slänger du även mjuka plastförpackningar i denna behållare. krukor i plast, och cd- och dvd-fodral är brännbart och kan alltså slängas i soppåsen.
  • sortera glas. färgade och ofärgade glasförpackningar ska sorteras var för sig. och de ska inte blandas med annat material (t.ex. porslin, keramik och dricksglas).
  • släng aldrig en trasig glödlampa i soppåsen. sockeln innehåller bly och andra metaller som inte ska komma ut i naturen. lämna istället den trasiga glödlampan till återvinningscentralen (ÅVC).
  • är en förpackning av två olika material som är svåra att separera är det den som dominerar som räknas. juiceförpackningen t.ex., den är av papper men har en skruvkork av plast. den ska alltså ner i "papper", men skruva av korken först och släng den i plastbehållaren.
  • platta ihop förpackningar, eller lägg dem i varandra. då tar de mindre plats, mer ryms och i längden blir transporten effektivare.
  • en miljömärkning, oavsett vilken, är alltid bättre än ingen.
  • välj KRAV.
  • väj Bra miljöval. naturskyddsföreningens miljömärke. märkningen finns på kemiska medel (t.ex. schampo, disk-, tvätt- och rengöringsmedel) och andra varor (t.ex. hushållspapper, värmeenergi och transporter).
  • välj Svanen. vår nordiska officiella miljömärkning som granskar varor och tjänsters miljöpåverkan under hela livscykeln.
  • välj EU-blomman.
  • välj Svenskt sigill. en kvalitetsmärkning på mat och blommor som innebär att märkta varor och blommor garanterat kommer från svenska gårdar och odlingar där man försöker minska användningen av kemiska bekämpningsmedel.
  • välj Demeter. en märkning som står för biodynamisk och ekologisk odling, vilket innebär att biodynamiska preparat används på fälten och vid kompostering av gödseln.
  • välj axmärket. EU:s märkning för ekologiska produkter.
  • välj MSC. en internationell miljömärkning för fisk- och skaldjursprodukter.
  • välj FFP-märkning. en märkning av snittblommor och krukväxter och innebär att de är odlade på ett sätt som visar respekt både för människor och miljö.
  • välj FSC. en internationell organisation som certifierar världens skogar.
  • välj TCO-märkning. en kvalitets- och miljömärkning av t.ex. datorer och mobiltelefoner.
  • välj EU:s energimärkning.
  • välj varor med returpilar.
  • välj varor med pilar som en trekant. symbolen hittar man på glas, papper, aluminiumburkar och plast. på glas, papper och aluminium innebär symbolen att materialet kan återvinnas. på plast har symbolen också siffran 0 plus en siffra mellan 1 och 7. nollan betyder att materialet är plast, den andra siffran visar vilken typ av plast och har betydelse för hur produkten ska återvinnas. siffrorna har ingen betydelse för konsumenten.
  • tänk: vad kan och vill JAG göra för vår miljö?
jan 8 2017 ∞
apr 2 2022 +